Före händelserna år 1809 låg Stockholm ganska mitt i det
svenska riket, och många kom dit från alla möjliga håll. Därför kan det vara
intressant att veta litet om hur man kan forska i Stockholm, då det är en del
förhållanden som är olika mot mindre städer och landsbygden.
År 1800 hade staden ungefär 75.000 invånare och sedan en
ganska måttlig befolkningstillväxt, 1850 var invånarna ungefär 93.000 personer.
Men sedan blev utvecklingen explosionsartad, vid sekelskiftet 1900 hade staden
växt till mer än 300.000 personer. Detta gjorde att kyrkans system med husförhörslängder inte
längre fungerade. Stockholms husförhörslängder finns fram till ungefär 1878,
men är inte alls så informativa som på mindre orter.
I stället införde staden ett kommunalt (icke-kyrkligt)
system med rotemän, och en sådan skulle finnas i varje rote. Vid starten
delades staden in i 16 distrikt – rotar – och när institutionen upphörde 30
juni 1926 omfattade den 36 rotar. Rotemannen, tjänstemannen i varje rote,
administrerade folkbokföringen. Alla boende i en fastighet registrerades i ett
häfte. Där finns uppgifter om namn, yrke/titel, födelsedatum och -ort,
civilstånd, ställning i hushållet och flyttningar till och från fastigheten. Samtidigt fortsatte svenska kyrkan att registrera födda, vigda,
döda och flyttningar mellan församlingar.
Rotemansarkivet finns bevarat på Stockholms stadsarkiv, och
är sedan många år föremål för uppbyggnad av en stor databas, som nu (2014)
täcker större delen av stadens invånare 1878-1925. Databasen finns dels på en
DVD-skiva, som heter Rotemannen, och dels på Stadsarkivets hemsida. Databasen
är sökbar på en mängd olika sätt, särskilt på DVD-skivan, som av tekniska skäl
medger mer specialinriktade sökningar än den databas som finns online.
Mantalslängder finns bevarade för Stockholms stad, men har i
många fall försvunnit på olika vis, eller helt enkelt gallrats. Luckorna beror
delvis på att oförstående kommunala tjänstemän sålde äldre mantalslängder till
ett pappersbruk i Nederländerna. Från 1600-talet finns längder från 1656 och 1672. För tiden
1711-1820 bara från vart tionde år (de år som slutar på 0). Mantalslängden för
1760 har börjat namnregistreras av frivilliga. Från och med 1830 finns de för
varje år. För tiden 1800-1884 finns ett register på Stadsarkivets hemsida. För
tiden 1800-1875 finns även register på CD-skiva (Stockholms mantalsböcker 1800-1875). Fler register för senare tid finns på Stadsarkivets hemsida. Där
finns också avfotograferade mantalsuppgifter för 1835, 1845, 1860, 1870. Dessa
uppgifter är de blanketter hushållsföreståndaren fyllde i varje år och visar
vilka personer, med yrken och födelsedata, som ingick i hushållet. Till dessa
finns namnregister. Gifta kvinnor finns inte med i registren före 1938, utom år
1855.
Själva mantalslängderna finns på Stadsarkivet, men också för
tiden 1715-1820 på Arkiv Digital under rubriken "Stockholms länsstyrelse". På
SVAR/Digitala forskarsalen finns längderna fram till 1915. Bägge dessa sidor är
abonnemangssidor. På Stadsarkivets hemsida finns en bra handledning till hur
man kan forska i detta material i form av en pdf-fil, som man kan ladda ner. Stockholms stadsarkivs hemsida innehåller mycket värdefullt material för Stockholmsforskaren, och allt är
gratis för användaren. Stadsarkivets adress är Kungsklippan 6 i Stockholm,
ganska nära Centralstationen. Öppettider och annat finns på deras hemsida.
Det finns också en innehållsrik bok Släktforska i
Stockholm. En handbok till arkiven utgiven 2005 av Stadsarkivet. Stockholms stadsarkiv har också givit ut en DVD-skiva om Finländare i Stockholm/ Suomalaisia Tukholmassa (2009), med ett rikhaltigt
innehåll på svenska och finska om medeltiden, vardag och arbete, brott och
straff, församling och förening, ofredsår m.m. Här finns många avfotograferade
dokument och mycket annat. Den säljs av Stadsarkivet för bara 100 SEK + porto.
Elisabeth Thorsell
är Samfundets korresponderade medlem och medlem i tidskriften Genos' redaktionsråd.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti